Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trollsåsen flyttade han först 1748 från Valla i Frösö socken. Han och hans fru dogo båda kort efter hvar andra sommaren 1750, efterlemnande flera barn, af hvilka Z. nämner tvänne söner, Gotthard och Michael, samt en dotter Christina Margareta.[1] De båda förstnämde blefvo med tiden kaptener och bodde, Gotthard[2] på Rikbasta i Upland, Michael[3] på Wilunda, äfven i Upland. Gotthard blef far till professor Zetterströms promotionskamrat och gode vän, professor E. C. Trafvenfelt i Stockholm.
Stundom letade sig äfven nomadiserande landsvägsriddare fram ända till dessa aflägsna bygder. Dylike vagabonder, i våra dagar vanligen en fasa för husfruarna och pigorna, som skynda sig att för dem stänga dörrarne, då de se dem komma dragande, mottogos då ännu såsom välkomne nyhetskrämare, till hvilkas mer eller mindre uppdiktade historier själfva den allvarsamme prosten lyssnade med uppmärksamhet. Så kom i januari 1755 till prostgården en ung man, hvilken berättade, att han var ifrån Livorno i Italien. Han hade en tid varit i fångenskap hos sjöröfvare, hvilka, då han bekänt Kristi namn, skurit tungan ur hans hals samt tummen af ena handen. Midsommardagen 1756 hedrades prostgården med besök af en karl ifrån Bremen, hvilken sökte hjälp för sine anhörige, som vore i turkiskt slafveri i Algier. Han erhöll af församlingen 18 daler.
Ifrig jordbrukare sökte prosten Tideman 1757 i Jämtland införa odling af sibiriska ärtträd, äfvensom biafvel följande vår, dock utan synnerlig framgång.[4]
Prosten Tideman hade dålig mage; hans ögon voro svaga, han blef mot slutet af sin lefnad nästan blind. Äfven prostinnan var ej stark. För att återvinna hälsan drucko de flera somrar brunn vid Hornsjöbergs surbrunn (upptäkt 1740) i Brunflo, tills 1756 Ytterå surbrunn af prosten själf upptäktes[5] samt proberades och rekommenderades af regementsfältskären K. A. Lenæus, hvarefter de drucko där i stället. Gästernes antal var ej stort, vid Hornsjöberg år 1747 10, följande år 17 o. s. v.; vid Ytterån de första åren ännu färre.
Om det goda förhållandet till tjänstfolket vittnar i synnerhet den ömma omvårdnad, som prostens egnade pigan Brita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
