Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II (1789—1797)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han börjar med att tala om arresteringen af flera förnäme
personer, natten till den 18/12 1793. Kort därpå kungjordes det,
att hvar och en, som gick på gatan utan handlykta efter kl.
11 om kvällen, skulle arresteras. Den 31/1 1794 började
undersökningarne med de anklagade; den 5/4 följde nya
häktningar. Den 23/9 schavotterade fröken Rudenschöld framför
Riddarholmskyrkan; hon bar dock ej halsjärn. Tvänne ’rackare’
stodo bakom henne; hon svimmade till sist. Hon såg rätt bra
ut, var klädd i en brun kattunsklädning med hvita prickar och
hade en svart salopp därutanpå. Allmänhetens hållning
tillkännagaf medlidande. — Den 15/10 uppsattes i Upsala utanför
rådstugugården på Vaksalagatan på en påle en tafla med den
bekanta påskriften »Gustaf Mauritz sitt fäderneslands förrädare
etc.» Den 18/10 fanns denna skampåle kullkastad, troligen af
studenter. Den 21/10 kungjordes under trumslag, att den, som
kunde upplysa om, hvilken som kullslagit pålen, skulle få 50
riksdalers belöning; en kungörelse, som imellertid icke ledde
till något resultat. Sedan Gustaf IV Adolf själf tillträdt
regeringen, afsågades samma påle af någre okände natten till den
30 mars 1797 och kastades i Dragarbrunn. Ännu en gång
återstäld borttogs den först den 27/2 1799 på riksdrotsets befallning.
I ett bref från Örebro, dateradt 5/12 (1794), skrifver den förut
omtalade mamsell Elfstadius bland annat: »Ingen har här gjort
försök att taga bort Armfelts skampåle, men en gång har de
målat öfver honom. Det gör ock lika mycket, om han står här
eller ej; bönderne här läsa Kongl. Majestät i stället för
Gustaf Mauritz.d I Stockholm var en dylik skanspåle uppstäld
på Packartorget. I november 1796, efter Gustaf Adolfs eget
öfvertagande af regeringen, skall en morgon hafva stått
skrifvet på den samma: »Maka åt dig, Armfelt, så får bror
Reuterholm rum!»
Likasom Upsalastudenterne i allmänhet följde äfven Z,
utvecklingen af Thorilds öde med deltagande. Bekant är, att
Thorilds skrift »Om det allmänna förståndets frihet» föranledde
en inskränkning i tryckfriheten. Z., som då vistades i
Stockholm, skyndade att förskaffa sig och läsa denna skrift samt
fästade sig i synnerhet vid slutklämmen i skrifvelsen till re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
