Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon sin hand åt kusinen och lemnar Upsala. Till ett minne
sände hon Z. sina brudstrumpeband.
Oaktadt denna upplösning fortfor det förtroliga umgänget
mellan Dahlbergs och Z. Lenas syster Sophia förblifver sin
tilltänkte svågers gode vän, klipper hans hår och ser till
honom litet emellanåt. Men först efter elfva år återser Z. sin
L. D. De båda hade under mellantiden alltid undvikit hvar
andra, så ofta hon hälsat på hemma hos sine föräldrar. Nu
träffas de åter; en varm och uppriktig vänskap förenar dem
sedan alt mera samt breder sin milda dager öfver den gamle
ungkarlens sista lefnadsår. Hennes äldste son, hvilken
genomgick Upsala skola och tidigt blef student, antogs genom Z:s
bemedling till informator för lifmedikus af Edholms son Erik
och E. G. Geijers son Knut.
Bland Z:s anhörige hemma i Jämtland hade imellertid
vigtiga förändringar inträffat. Förut är nämdt, att hans bror
Måns aflidit den 17/1 1807. Den 18/4 1808 gifte sig hans syster
Karin med en välbärgad hemmansegare, Carl Persson i Bärgom;
den 18/s 1809 afled hans mor af förkylning, som hon ådragit
sig, då hon i Rödöns kyrka burit sin dotterson till dopet.
Z:s utgifter för år 1807 uppgingo till inalles 665 riksdaler,
hvaraf ensamt för vin, socker och arrak öfver 100 riksdaler.
I bref från samma tid säger han, att en student, under
iakttagande af stor sparsamhet, kunde lefva i Upsala för 100
riksdaler om året. Han skulle då äta middag på spiskvarter för
1 riksdaler i veckan, bo tarfligt och inskränka sina nöjen till
en aptitsup i månaden (!). Med god underbyggnad och en
sorgfällig indelning till arbete af alla dygnets timmar kunde
han vidare, om han hämtade frisk luft, endast genom att gå
till och från föreläsningarne, på tre års tid taga sin filosofie
kandidatexamen. Examenspenningar, afgifter för latinskrifning
och två disputationer belöpte sig till circa 100 riksdaler; själfva
promotionen kostade lika mycket. Sålunda kunde en mycket
flitig och mycket sparsam student den tiden taga en dräglig
grad utan större omkostnader, än inalles 500 riksdaler. Detta
gjorde äfven flere norrlänningar, enligt hvad Z. påstår.
Men så sparsamme och flitige voro naturligtvis icke månge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
