Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V (1804—1813)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarpå Afzelius uppsatte stipendiereglemente. Under de
följande decennierna studerades också läkarevetenskapens
grunder af ett stort antal prester. Själfrådig såsom han var och
uppfyld af ovilja mot hela prestmedicinen stälde imellertid i
det följande, enligt Z:s uppgift, Afzelius flera gånger om så,
att nämda stipendier bortgåfvos antingen åt lekmannaläkare
eller åt prestkandidater, som ej brydde sig om medicinen,
isynnerhet om de vore vestgötar eller på annat sätt för honom
behaglige. Emot sådant uppträdde alltid Z. och lyckades
stundom vinna ändring, isynnerhet genom hot om vädjan till
kans-lärn. En liten triumf var det också för honom, då Afzelius
i mars 1823, sedan fråga blifvit vakt vid riksdagen om
ifrågavarande stipendiers indragning, bad Z. skrifva till deras
försvar; hvilket denne gjorde, hvarpå Afzelius befordrade denna
skrift till trycket. Äfven Joh. 01. Wallin var ingen vän af
prestmedicinen. Den 7/8 1816 klagar Z. i sin dagbok: »Jag
har funnit, att Wallins utfart i sitt tal emot prästmedicin 140
är lika orättvis, som P. Afzelii skrift emot den. Att skrifva
emot dem bägge, vore det rätta; men att ådraga sig hat, när
sanningen ändå slutligen segrar, behöfs icke. Den dag
kommer, då de skola önska, att deras villomeningar må
glömmas; ty det förhåller sig just tvärtom. Allt hvad som kan
af folket göras till sjukdomars och olyckshändelsers
förekommande och afhjelpande måste nedstiga till dem genom
prästerna.» Dock vände sig Z. i sina föreläsningar ofta mot Afzelii
påståenden om nämda prestmedicin, att den vore hvarken möjlig,
nyttig eller nödig; hvilket åter än mera uppretade Afzelius
mot Z. Visserligen förekommer icke numera någon
prestmedicin. Dock torde man svårligen kunna bestrida, att ju icke
frågan därom var värd att beaktas, isynnerhet om man tager i
betraktande då varande förhållanden, då t. ex. en enda
civilläkare fanns i Jämtlands län. Z. hade äfven den
tillfredsställelsen att se sina sträfvanden vid mera an ett tillfälle erkännas.
Så skref till honom från Selånger den 27/2 1816
pastorsadjunkten Selahn, 141 hvilken studerat prestmedicin, att han varit i
tillfälle att göra mycket godt, tack vare sina medicinska
insigter. Bland annat hade han förmått församlingsboarne att låta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
