Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som slutligen öfvergick till ett upproriskt,
fruktansvärdt skri. »Fege usling! Slaf! Qvinna!» skrek det
förbittrade folket. Montezuma försökte ännu en gång
tala och vinkade med handen. Förgäfves! En skur
af pilar och stenar flög mot kejsaren. Spaniorerna
skyndade visserligen till och försökte skydda honom
med sina sköldar; men det var för sent. Några väl
rigtade pilar sårade honom, och en kraftigt slungad
sten, som olyckligtvis träffade hufvudet, fälde honom
sanslös till marken.
Då mejikanerna sågo sin furste falla, grepos de
af bestörtning, fasa och ånger. De skingrade sig
plötsligt, liksom hade de fruktat, att eld kunde
nedfalla från himmelen för att hämnas illgerningen.
Montezuma kom efter några timmar åter till
sans; men tanken att ha blifvit misshandlad af sina
egna undersåtar gjorde honom nästan vansinnig. Man
måste hålla honom för att hindra honom att sjelf
tillfoga sig skada. Förgäfves sökte Cortez lugna
honom, kejsaren försmådde hvarje tröst och slet
ursinnigt förbandet af sina sår för att sjelf göra slut
på sitt lif. Denna häftiga sinnesrörelse och den mest
hårdnackade vägran att taga någon föda påskyndade
hans död, som inträffade efter två dagar.
Sedan mejikanerna hemtat sig från sin
förskräckelse, beslöto de åter att till hvad pris som helst
befria sig från spaniorerna. Bredvid stenpalatset
stod ett högt torn, hvarifrån indianerna oupphörligt
kastade ned sten på spaniorerna. Fåfänga voro alla
försök att fördrifva dem från detta torn, tills Cortez
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>