Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lockade af utsigten att vinna stora rikedomar,
satte sig ett hundra sextio djerfva äfventyrare, under
ledning af Balboa, i gång för att åt konungen af
Spanien eröfra ett land, hvars like han ännu icke egde.
Ett koppel af de blodhundar, hvilka spaniorerna
begagnade i sina strider med de stackars nakna
infödingarne, medfördes på marschen. Den unge
kazi-ken höll sitt löfte och tjenstgjorde som vägvisare.
Hufvudsaken för Balboa var visserligen
guldlandet i söder; men han hade äfven ett annat mål för
ögonen, hvars uppnående syntes honom icke mindre
vigtigt. Då, enligt vägvisarens berättelse, åt söder
till ett annat verldshaf begränsade landet, förmodade
Balboa med rätta, att detta var det haf, hvilket
Kolumbus sökt i denna trakt, men icke lyckats finna,
och på hvilket i rak kurs Ostindien kunde uppnås.
Hoppet att göra en upptäckt, som misslyckats till
och med för denne store man, tycktes honom, redan
det, värdt de mödor, hvilka han nu gick att utsätta
sig för.
Ansenliga berg, betäckta med urskog, måste
öfverstiga®, djupa träsk och moras i dalarne
genomvadas, emedan det i detta himmelstreck plägar under
två tredjedelar af året regna nästan oupphörligt
Ormar och stickmygg (mosquitos), bristen på friskt
vatten och sund föda — allt detta gjorde färden till
en af de besvärligaste, som någonsin företagits.
Befolkningen visade sig i början vänlig mot
spaniorerna; med kazikerna var det lätt att sluta
vänskapsförbund. Men ju längre man framträngde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>