Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men så hade han också brådt om, ty han förföljde
konungens fiender.»
»Ack ja!» suckade fröken Gertrud, »vore det icke
för stormarne, bankarne och Mejikanska viken, så
kunde jag odeladt öfverlemna mig åt nöjet att få
återse min älskade fader.»
Fru Wyllys, som varit den unga frökens
uppfostrarinna, vände sig med allvarlig min till sin
skyddsling.
»Inte skall man vara så klenmodig», började hon
i tröstande ton. »Vet du, min kära Gertrud, att om
dessa faror alltid vore så stora, som du tror, så skulle
inte folk färdas den vägen daglig dags, såsom nu
är förhållandet. För resten måste du såsom dotter
till den berömde general Grayson vissa större mod.»
»Fru Wyllys har rätt», bekräftade fru de Lakey,
fast hon sjelf ännu aldrig gjort en sjöresa. »Man
kan inte tänka sig ett härligare skådespel, än ett
ståtligt fartyg, som genomskär vågorna, hvars
för-stäf plöjer sjön och hvars akter lemnar efter sig en
ljus strimma likt en orms slingringar.»
Dessa voro de sista ord, de båda lyssnande
kunde uppfatta. Det var för dem tillräckligt. Med
olika tankar blickade båda efter de bland buskskogen
försvinnande damerna. I synnerhet på den unge
sjömannen tycktes damerna ha gjort stort intryck.
»Förekomma icke inom ert yrke vissa ord, hvilka
tjena liksom till lösen och hvarpå den ena kamraten
igenkänner den andre?» frågade advokaten. »Det
förefaller mig, som hade jag redan hört uttryc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>