Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ljudet af vår stora kurir klocka, hvilken hängde
på min rens hals, fann han oss omsider, och
hade vi troligen förutan honom och
kurirklockan förblifvit hela natten under bar himmel.
Den gamle mannen, som på backen kände
hvarje buske och hvarje sten, förde oss nu till
sin koja, hvilken var så nedyrd, att nästan
ingenting syntes af densamma. Rök och
gnistor tycktes omedelbart utgå ur snödrifvan.
Efter en god stunds arbete lyckades det oss
att genom den tjocka snövallen intränga i
rummet. — Det var likväl ett timmerhus,
inemot 7 alnar långt och 6 alnar bredt, dock
icke så högt att en karl af tre alnars längd
kunde gå rak derinne. En häll vid ingången
till vänster om dörren utgjorde eldstaden,
der den flammande elden gaf ljus och värme
åt dem som stodo närmast brasan. Men
eldröret gick icke högre, än jemnt öfver taket;
hvarföre vindpustarne ofta drefvo flamman in
i rummet, som var uppfyldt med menniskor.
Här voro tvenne sjuka, och de friskas antal,
några oroliga och med svår hosta behäftade
barn oberäknade, utgjorde sju personer.
Dessutom funnos i stugan tre får, par kattor, en
kalf och en hynda, med en kulle ungar,
hvilken var högst besvärlig om man tog ett steg
inom de gränsor, hon tyckte böra vara för
henne fridlysta. Fiskarlappar, mera bofasta
än Renlappar, äro bättre i tillfälle att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
