Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ren, några märgben och kött samt ett fat
hjortron. Detta allt serverades på följande vis.
Först frambars rentungan af husvärden på en
tenntallrik, som placerades på en liten kista.
Jag salt på en dylik, men, måste någon gång
stiga upp, ty den innehöll husets saltförråd
och annat som för tillfället var behöfligt.
Märgbenen uppradades uti ett trädfat,
svartnadt af rök; detta rymdes icke på kistan, utan
nedlades i min famn; hjortronfatet åter
stäldes på en alnshög stubbe af 7 å 8 tums
diameter. Så långt var allt godt och väl; men
den angenäma lukten af min spis hade inlockat
tvenne hundar. Dessa fördrogo ej hvarandras
närvaro vid anrättningarne, utan råkade i
slagsmål, och förrän värden hann visa sin
husbonda myndighet var stubben kullstött, och
de sköna hjortronen lågo på golfvet, som
aldrig blifvit skuradt, ehuru stugan var minst
jemnårig med mig. En annan värdinna
hade säkert blifvit förlägen, om hennes desert
fått ett sådant öde, men den åldriga
Klockarmor lätt det icke bekomma sig, utan
framhemtade snart fatet ännu mera rågadt, och för
att ett dylikt fall ej mera skulle inträffa
satte hon sig på sina fötter framför mig och höll
i fatet. dag tyckte icke om hennes
belägenhet, utan ville skona den artiga husmodren
ifrån den besvärande ställningen och lastade
på mina knän äfven detta fat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
