Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Finmarken utan vidare bröllopp. Men den unga frun
fann der i sitt hem ingen trefnad, utan
aftynade så att hon väckte sina föräldrars
medlidande, och de slutligen gåfvo sitt tillstånd till
en brefväxling med hennes man, som hon blott
få ögonblick kunnat kalla sin. Men i
anseende till localförhållanden kunde de
älskande makarna endast sällan få äga ens nöjet af
att erhålla bref. Den unga qvinnan förut af
ett frodigt utseende hade nu förvandlat sig till
en smärt gestalt, och hennes anlete bar
uttrycket af ett djupt lidande. Allt för ung att
ännu röna sorgens bitterhet och kämpa mot
dess tyngd, hvartill hon lika litet syntes ärnad
af naturen som förberedd af uppfostran, vann
hon medlidande af alla, och den unge
mannen fick slutligen tillåtelse att sommaren
derpå å husets skepp följa som passagerare till
Finmarken, för att helsa på sin hustru och
för att rådgöra om deras framtida bosättning.
Under sin korta vistelse hos svärföräldrarna,
der man, enligt i bref gifvet löfte, emottog
honom som svärson i huset, var han dessa så
till lags, helst dottren under hans dervaro
återtog sin förra munterhet och blef treflig, att
han på samma fartyg, efter skedd af- och
inlastning, fick taga sin hustru med sig till
Köpenhamn jemte vexel till kommissionären, som
skulle sälja lasten, på att få lyfta medel till
deras uppehälle, till dess han kunde erhålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
