Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till fångstens conservering nödiga artikel. Ett
sådant bruk har icke allenast inrotat sig hos
Utsjoki Lapparne, som bo på ofvanuppgifna
afstånd från handelsplatsen, utan äfven hos
Karasjoki Lappar, som hafva hela 10 à 12 mil
längre väg. Men förebrår man dem denna
misskalkyl, blir svaret: nog har man tid att fara
efter salt, blott Gud ger ymnigt fisk. För den
bråda fisktiden och dermed förenad liten
höbergning dröjde ingen länge vid kyrkan och
var kyrkovallen klockan 6 på eftermiddagen
alldeles tom. Trött af dagens möda och
föregående aftonens ovanligt förlängda samtal
med den till större delen redan om Lördagen
samlade menigheten, lade jag mig bittida, för
att tidigt följande morgon inträffa vid min nu
dagliga sysselsättning, lax-fisket. Morgonen
den 30 Juli var klar, solen lyste skönt genom
fenstret på den nyss af mig med egen hand
hvitlimmade väggen, och Söndagen hade
laxpatan efter vanligheten varit ovittjad. Jag
skyndade till vägs och den nyss kokande
kaffepannan bars i båten. Mitt folk, bestående
denna gång af en dräng och den gamla Elin,
anmodades att lägga ned sina årar för att
dela återstoden af denna angenäma dryck. Snart
var träsket tillryggalagdt, och likaså den half
mils långa fors, som ännu återstod, och
hvilken i anseende till vattenminskning i ån var
nog vådlig att styra nedföre. Under båtens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
