Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
massor att falla öfver oss. Mandojawrre sjö,
hvilken bildas som en tratt mellan höga berg,
var nu i raseri; dess yta hade svartnat, och
den ena vågen efter den andra slog mot vår
båt och ville helt och hållet uppsluka den
lilla farkosten. Stundom trängde solen fram ur
den tjocka massan af skyar, liknande ett bloss
på himmelen, och kastade fladdrande strålar på
klipporna, under hvilka vi sökte skydd och
afbidade lugnare väder, stundom knallade det
i luften och blixten genomträngde djupet.
Ifrån vårt dystra lugn kunde vi dock utan
fara betrakta huru stormen på höjderna
lösryckte trän, dref mull och sand mot
skyarna, förorsakade ett hemskt dån i bergen och
svepte sjön i mörker och skum. Jag ville
lemna båt och last på stället samt spatsera
landvägen hem ungefär en half mil; men min
dräng, mindre angelägen att komma hem än
jag, gjorde deremot sina invändningar, ty det
var öfver de träsken omgifvande bergen vi
skulle gå. Se herre, sade han, hur skyarne
hvälfva, det är icke godt att ge sig åstad
öfver bergen nu. I det samma rasade en orkan
öfver bergtoppen, under hvars skygd vi suto.
Väderilen medförde mull, sand och små
stenar samt bildade hvirflar i luften. Min dräng,
som tyckte sig se hin onde sjelf i Näjde
puske (väderhvirfveln), gjorde mig uppmärksam
derpå. Till all lycka nedföll denna massa af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
