Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under heljen. Snart hörde jag flere renklockor,
och den ena Lappen framkörde efter den
andra. Dessa ankomlingar glädde mig så
mycket, att frukosten kom i glömska. Nu gick
dagen fort. Folkets glädje, förnöjsambet och
kärlek gjorde mig munter och nöjd, och knappt
visste jag mera, att jag haft ledsamt. Hvar
och en trupp som framkom, bant först sina
renar eller körrenar, ty de öfriga fördes i
kedja, fast vid någon påle eller
bodstolpe och gjorde sin helsning, hvilken egnades
en hvar särskildt och påstod en liten stund,
i det å begge sidor den vanliga frågan: ”hvad
hörs,” måste tillbörligen besvaras.
Enarelappen, ehuru den fattigaste af alla
Lappar, röjer en öfvervägande stolthet. Hans
stora öfvervigt i Christendomskunskap,
bokläsning, sedlighet och värdigt uppförande, gör
att han äfven vid sjelfva helsandet icke inlåter
sig i så platta samtal, som de andra Lapparne.
— Hans vanliga ord äro: ”Gud vare tack att
du är frisk! Är frid i landet?” Med frid
mena de icke alltid krig och örlig, utan äfven
härjningar af varg, sjukdomar och andra
olyckor. Sedan han fått höra att öfverheten
och andra intet ondt lidit, och att
hungersnöd icke är i landet, tar han afsked. Äfven
i sjelfva sättet att helsa skiljer han sig från
de andra. Han räcker blott sin hand och
kallar hvem helst det vara må till du. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
