Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skissboksblad från Paradiset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
blir man än tvehâgsnare’om dess rätta natur. Det
kan grymta som den griskulting, det liknar, men det
kan oek drilla som en sånglärka; det kan kraksa
som en kråkunge och pipa som en råtta, men äfven
kvittra som en svala och flöjta som en taltrast. Det
kan gnägga, bräka, jama och härma en kyckling för
villande naturtroget, och det kan vad intet annat
djur kan — det kan skratta, skratta så det både
hörs och syns, så munnens nyponknopp öppnar sig
på vid gafvel och ögonens stjärnor blinka mellan ett
par smala springor och trubbnäsan pekar rakt opp i
det runda ansiktet, som ett öga på en rosenpotatis.
Är ni någon gång vid rägnvädershumör äller
äljes dyster till mods, skall ni gå in i den gula
grottan och ställa er att lyssna på det lilla djurets
samspråk med sig sjftlft en stund. Jag lofvar er att
ni skall gå ut igen med själen vederkvickt och molnfri
och förlossad från alla bojor och bördor.
Ni skall kanske ha litet svårt att förstå dess
språk i förstone. Det ligger och tittar i taket och
jollrar utan uppehåll; äuä öhö äpu plu pruuu, säger
det. Så glida dess blickar ned utför väggen och
stanna på en tafla, vars glas dagern ger en blän
kande glans; ägu äglu gli glö äggula, säger det, ty
det är mycket förtjust i alt som blänker och lyser.
Därpå slår det en lång trumvirfvel med benen och
ger till ett gält glädjetjut, i—i-i! — någon yttre
anledning därtill kan ni troligen ej upptäcka, det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
