Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skogen! — så är man
också här mitt i Bergslagen.
■äf
Första byn sör om
Rups-1 järn är Kårtäkt väst om
vägen. 7 gårdar på kartan
1825 (i »Korrttägten»), nu
13 tätt slutna och fint
belägna i skogsbrynet med
en rätt vid odlad dal inför
ögonen. Köttes (vilket skall
vara detsamma som
Kår-täkts) är äldst och bäst, två
småstugor i vinkel och en
källarbod på tredje sidan.
Sevålls är en annan
gammal gård, nu ombyggd, bara en åldersgrå lada står kvar. I sin smedja står
den alltjämt kraftfulle och arbetsamme 70-årige yxsmeden Karl Borgström,
»styv bassångare, en väldig Nimrod som mött björn och älg, känd för sitt
glada humör», f. d. medlem av kommunalfullmäktige och taxeringsnämnden,
född vid Sva bens verk, där far och farfar var tysksmedmästare, för 50 år sen
bosatt vid Finnbodarna bortåt Korsån, sen lärling hos yxsmeden Swartling i
Borgärde, varefter han tillsammans med brodern Gustaf satte upp egen smedja
i Karlsbyheden och därifrån flyttade hit1).
Vid Kårtäkt stod förr en smöjtall. mycket tjock med grova risiga grenar
och en öppning mellan de ofantliga rötterna mitt under stammen från norr
till söder — den kallades Lyckoroten. Genom den drogos sjuka barn under
besvärjelser av en klok gumma i byn, som botade alla upptänkliga sjukdomar
hos både folk och fä — hon hade stor praktik, mest Sväsjögummur, säga
Sund-bornsborna! Hon fick mångfaldiga linknippor och fårlår, som gummorna
smusslade undan till gubbarnas förargelse. Då kom ett par gubbar en pingst
på 80-talet överens om att såga ikull tallen, men kröp först under roten för
att förekomma alla sjukdomar! Den ena var småväxt, det gick bra, men den
andra var tjockare, fastnade och måste grävas loss med spade. Sä högg dom
ikull tallen och fick beröm, t. o. m. offentligt av prosten Pettersson! »Ur
hembygdsforskningens synpunkt och för kännedomen om gammal kultur hade
det varit av ovärderlig betydelse, om de båda gubbarnas verk varit ogjort och
tallen med lyckoroten fått stå som ett minne av forna dagars vidskepelse»2).
Byns namn har skrivits på flera olika sätt. Enligt 1539 års jordebok lydde
då Johan i Korgaretägten till Axel Andersson3) och gjorde honom avrad.
9 Enl. födelsedagsnotis i Falu-Kuriren 21.9.1929.
3) Ur Vägbrytaren 1923 n:o 7. där artikeln genom skriv- eller tryckfel liar rubriken
»Lyckostenen i Sundborn».
3) Axel Andersson till Länna, av släkten Lillie till ökna, Itiks-Eåd ocli Lagman i
Upp-land 1528, f 1541; son av Anders Larsson till ökna och Agneta, dotter av Jöns Ingemarsson
Swinhufwud d. ä. till Ornäs ocli Kerstin Olofsdotter, »som i vapnet förde en hel Lillia».
K. E. F. 1925
BII.I1 123. DALEN VII) PEKS.VRVET. FLYBEKGET OUIt RÅBERGET
I BAKGR.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
