Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sist som vanligt
förstgångskalas
till in på
småtimmarna.
Gamle
nämndeman Per
Andersson i
Karls-byheden sjöng
gamla visor, bl.
a.
Brännvinsvi-san, där varje
vers börjar med
en bokstav i
alfabetet från A till
Z1), samt en
kärleksvisa, vars
två första verser
lyda som
följer2):
1
2. Hvem lärde fader Adam att älska sin fru,
Hvem lärde honom äktenskapet ära.
Hvem lärde moder Eva att som flicka stå brud,
Hvem lärde henne dygdekransen bära,
Hvem lärde de små fåglar att bygga sitt bo.
Hveni lärde dem att älska hvarandra i ro,
Är icke detta kärleken allena?
Av gamla spelmän omtalas klarinettblåsarna Jutängs Anders på 60-talet
och Anders Engström i Finngärde, kallad Fnys’n, som också spelte andra
instrument, ett stort original som på slutet levde av jakt och fiske, han snara
fågel mäst. Han spelte i lag med klarinettisten Pellas Daniel, vars bror Erik
spelte fiol — dä skull vå fiol å klanätt. De voro söner till Per Larsson i
Blixbo, vars vals »Per Lars gavel» vi hört i Svärdsjö3). Daniel måste sluta
spela, blev överansträngd — det var intet latmansgöra att blåsa klarinett på
den tiden, då ett bröllop räckte flera dar och spelmännen måste gå från det
ena bröllopet till det andra. Då doktorn förbjöd honom blåsa klarinett, skaffa-
*) Se »Med Dalälven» del III bok 1 Enviken och Svartnäs sid. 138.
2) Uppteckn. 1919 av Johan llask från Furudal, som besökte Tofta Brunn för sin
reumatism, nu död — se »Med Dalälven» del I bok 3 Orsa Finnmark och Ore sid. 110.
:i) Se min Svärdsjöbok sid. 237.
Sophie Ituner foto.
BILD 204. KKYCKESTÅT. »PRÄSTEN» TALAR.
Sjelfva naturen kan ej gifva större fröjd
Än kärlekens strålar kan gifva.
Att älska en vän, som till kärleken är böjd,
Dess nöjen kan ingen beskrifva.
Som solen ger värme och månen ger sken,
Ja, så är kärleksvärmen, där kärleken är ren,
Den vi af våra förfäder ärfvat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
