Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gu-staf Eriikisision foto.
och syskonen J. H. Munktells
Pappers-fabriks-Aktie-Bolag* (med ett aktiekapital
av 260.000 kr., sedan undan för undan
ökat till 41/2 millioner 1922). Samtidigt
fick också bruket bättre
transportmöjligheter, då Falu—Rättviksbanan öppnades
med station vid Grycksbo. Såväl Henrik
Munktell d. ä. som lians son med
samma namn voro industrimän av stora mått
— den förre f. 1841, f 1906, den senare
f. 1875, ingenjör, disponent vid 31 års
ålder, styrelseledamot i Sveriges
Industri-Förbund, Svenska Exportföreningen m.
fl. sammanslutningar, Svenska
Pappers-bruksföreningens ordf. från 1918 till sin
förtidiga bortgång 1921 *), djupt saknad
både som en av socknens mäst anlitade
troinän och som en god och hjälpsam
husbonde för alla sina underlydande, vil-
BILD 72. INTERIÖR FRÅN HANDBRUKET,
GRYCKSBO.
ken varmt ivrade för deras välstånd och
trivsel. Under bägges ledning växte
bruket snart till en verklig storindustriell anläggning; nya (maskiner anskaffades
och nytt handpappersbruk byggdes i början av 90-talet (det gamla står kvar
inom broksområdet, troligen uppflyttat från Bruksdammen eller ån, nu
magasin, en knuttimrad tvåvåningsbyggnad), och 1894 blev ett märkesår: inom
bolaget bildades då av de tre kusinerna Henrik Munktell,
Kopparbergs-IIo-fors-bolagets disp. Ernst Nisser på Rottneby och brukspatron Martin Nisser
på Stjärnsund ett konsortium, som uppförde en fabrik för papperstillverkning
enligt natroncellulosametoden med två nya pappersmaskiner, färdig 1896. S. å.
byggdes kraftstation vid Bergsgården — förut fanns en vid Felbo från 1892
och en vid Lustbo från 1894, men på grund av den nästan ständiga
vattenbristen i Grycksboån inköptes fallen vid Borgärde i Svärdsjö, där en ny större
kraftstation sattes i gång 1907. — 1904 byggdes finbruket om och uppsattes
en ny fullt modärn pappersmaskin, brukets fjärde, 1905 uppfördes nytt blekeri,
1906 byggdes nuvarande kontoret och inköptes Vikarby ångsåg i Rättvik, 1909
blev finbruket åter ombyggt och tillkomiino två nya maskiner, 1914 blev den
nya ångcentralen färdig med 5 pannor för koleldning, av vilka 4 under kriget
gjordes om för vedeldning, så att kolförbrukningen nu är så gott som ingen,
en stor nationalekonomisk vinst — och 1915 stod sulfitfabriken i fullbordat
skick, fick finbruket en ny maskin av modärnaste typ och byggdes ny
snickeriverkstad och mekanisk reparationsverkstad med metallgjuteri.
1922 tillträdde nuvarande disp. William Patrik Nisser sin post2), väl
för-9 G. m. Klara Sandström, efterlämnade han 3 döttrar och sonen (Axel) Wnrik. f.
1903, fil. och jur. kand.
2) F. 1882, stud. vid Tekn. Högskolan, fil. kand., kapten i Svea art reg reserv —
kyrkovärd och beklädd med en mängd av både socknens oeh länets förtroendeuppdrag
— en man för vilken intet mänskligt är fränrmnrun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
