Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dalarna till Alfta, och att Olof den Ilelige 1030 »for den vanliga vägen
Långheden till Dalarna (där han enligt Hulphers skall ha haft nattläger vid Näs
Kungsgård i Husby) och vidare Hälsingskogen. Redan Erik Gustaf Geijer
antog (i Svenska Folkets Historia 1 sid. 85), att vägen gick över bygderna
kring Torsång, Kopparberget, Sundborn och Svärdsjö till Hälsingland och
Jämtland, och det har all sannolikhet för sig.» En följdsats därav blir, att
det gamla Järnbäraland skulle vara att söka här i Södra Dalarna1).
Vid Korsnäs har säkerligen på en udde i Runn en gång stått ett kors,
fortsätter Hesselman, för att inbjuda de resande att förrätta sin andakt eller
för att vägleda de sjöfarande till den rätta platsen för inseglingen eller
landningen, och Helgansholme var en viktig punkt på den stora färdleden för dem,
som kommo norrifrån — »nu voro strapatserna på Hälsingskogen överståndna
och den sista forsen i ån passerad, färdemännen eller pilgrimerna kunde vila
ut och hålla andakt». Det ligger nära till hands att tänka sig, att holmen
fordom varit en hednisk kultofferplats, skriver Helmer Lagergren2), så
mycket mer som den lilla obetydliga holmen mäktat ge namn åt hela bygden i
söder, nämligen Hosjö Holmen (även där finns dock en liten holme). Det
hette också förr Hoffwasiö, av hov = tämpel, gudahus. Hobborn har
måhända ursprungligen hetat Hofborn, i Elfsborgslängden 1571 står Anders i
Hoffarfftt (mellan Sveden och Ingessarfftt), ovisst om därmed menas
Hog-eller Hågarvet i Sundborn, nu uppgånget i Lilltäkt, eller ett annat —
Ivars-näs och Hågarfvet voro 1686 ett bergsfrälsehemman, på kartan från 1718 står
Hugare vid Sundborns rå, och där låg Högars källa ett stycke norr om
Öst-bor ii. Enligt ett annat antagande av samme forskare skall gården
ursprungligen ha hetat Hollingsarvet efter förste egaren Rollinger — det skulle väl i så
fall vara den »holingar i boor», som förekommer i ett fastebrev från 1358 s).
Här har funnits en hel mängd gårdar väst om ån nedanför bron, somliga säkerligen
från »hednatiden». Län-gst i norr Ivarsnäss, Anders Månssons 1571, Ifwiarsnäs 1718, 5
bergsfrälsegårdar på Tab. Geogr. i Iwarsnäs och Boosarfwet närmast i söder: Olof Korell
var 1539 landbonde i Botsarfvet, sakfallsgård efter Måns Nilsson i Aspeboda, Oloff i
Bosarff var tolvman 1551, Simon i Bossarfftt skattade 1571, Botsarfvet nämnes 1604
som urminnes bergsfrälsehemman, 1640 omtalas bl. a. Lars Hansson och
fjärdeparts-egaren Anders Ersson i Bossare, som 1667 hade 4 åbor: Anders Hansson Skomakare,
Erich Mårtensson, Päder och Dan Andersson (kanske söner till Anders Ersson här
ovan) — alla skriva bynamnet olika: Bodsare, Bodzarfwe, Bossarfwe, Bossaret. På
1718 års karta står Bosare — och söder därom Ingsare: Knut Hansson,
fjärdeparts-egare 1539, säljer 1555 med sin hustru Barbro Oluffsdotters och deras arvingars
samtycke till Gustaf Wasa sin ärvda gård Ingesarffw;et i Tårsånger Sochn i
Kopparbergslagen4); Jöns i Ingessarfftt skattade 1571, på Nova Del. står Inssaret norr om Högen,
på Tab. Geogr. en bergsfrälsegård Ingelsarfwet, s. å. (1640) var Hindrich Mårthensson
i Ingssare fjärdepartsegare — det var burgreven Henric Mårtensson Teeth, som 1631
köpt Ingare under bergsfrälse för 12 skepp, koppar (det sistnämnda kan möjligen vara
x) Herman Sundholm ger i Blad för Bergsliandteringens Vänner 1927 en översikt över
och redogörelse för en rad föregående författares åsikter om var Järnbäraland låg och
vad det betydde — själv förlägger han det »utmed kusten mellan G ef le och Sundsvall»
eller till »Helsinglands kusttrakter», Sven Tunberg tvärt emot till Väster Dalarna och
övra öster Dalarna.
a) I Falu-Kuriren 7.4.1931.
3) D. D. 26.
4) D. D. 837.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
