Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en upprustad gård. Den och Stora kallas
på generalstabskartan Ned. och Öf., men
med Nedra Glamsarvet betecknas nu en
annan gård ett stycke österut, helt
nybyggd av nuvarande egaren
trädgårdsmästare E. J. Lindberg — han köpte den
av grosshandl. S. E. F. Lindström, har
stor handelsträdgård med växthus här
och butik vid Falugatan i stan. Vackert
läge högt i överkanten av starkt
sluttande åkrar med ett smalt skogsbälte vid
foten ocli därnedom dalen med
Önsback-dammen, Västanbäcks och Dammens
gårdar på andra sidan, Kunterbergets topp
i norr, berg i Aspeboda och t. o. m. ända
neråt Grangärde i sydväst.
Här ha vid plöjning hittats 3 stenyxor, som dock ej tillvaratogos, och här
finnas 1600-talsgrunder efter två gamla gårdar, en vid Lindbergs och en strax
norr om trädgården. Där ligga socknens värsta stenrösen, där är det rätta
gamla Biskopsberget, anser den kunnige, uppslagsrike och hängivne
bygde-forskaren örtagårdsmannen, och hit förlägger han ej endast Biskopsänge och
Biskopsströmmen — ursprungligen bara en bäck, varom namnet Västanbäck
otvetydigt vittnar, sedan uppdämd till Önsbackdammen —, utan också det
ena av Kopparbergets två äldsta kapell före gambla Kiörkian x), enligt Jacob
Ingelsson beläget »wed nedre Gamelberget vth med en bergzklippa, der ännu
kan vthwisas rum och ställe, hwarest det stått hafwer, och strax der wed har
bot en Biskop, som vthaf Påwen i Rom har fått sin fullmackt, wedli nampn
Nicolaus–––-och alla dee ägor, som ofwanför samma plats har warit, der
dee stora stenrösien ligga, kallas Biskopsberget, men åter dee ägor, som
nedan-före äro, kallas Biskops ängie, men nu för tijdhen är största delen förderfwat
af den starka rost röken.»
Biskop Nicolaus Michaelis
eller Nils Michaelsson, f
1401, hade »förskaffat sig
betydligt bergsbruk wid Kop-
x) Byggd på 1400-talet.
Kopparbergs socken namnes såsom
sådan första gången 1414, förut
hörde den till Torsång oeh
kanske en tid åtminstone delvis till
Tuna (se förut sid. 50) —
varom närmare i nästa bok om Falu
stad och gruva. —
Hammarström räknar upp 4 kapell här,
men ett i Kämparvet har
troligen aldrig funnits, ett annat var
säkerligen Olsbacka kapell i Aspe-
K. E. F. 1925
t
K. E. F. 1925
I3ILD 107. NÄSTJÄRN VII) ST. GLAMSARVET.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
