Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gården (stadsdel i Falun), och traditionen har likaledes såsom kapellets plats
utpekat »en avsats på sluttningen mot gruvområdet och halan med en vid vy
åt detta håll1). Men där finns inga raster eller spår, inga murar, ingen
»bergsklippa», invänder Lindberg. En kraftig sådan ligger däremot strax ovanför hans
gård, Glamsarvet hörde till Kårarvet och därmed till Ned ra Gammelbergets
by, allt stämmer med urkunderna och Jacob Ingelssons beskrivning, och
gårdsegaren menar sig kunna utvisa ej blott rum och ställe, hvvarest kapellet
stått hafwer, utan måhända även vad som finns kvar därav: nedanför den gamla
stora trädgården, nästan rakt väst om gården i åkrarnas nederkant mot
skogs-remsan har han upptäckt en mäktig ruin, röjt undan skog, buskar och mossa,
noggrann t mätt upp och planritat de grova grundmurarna inte bara efter
»kapellet», utan ock efter ett större huskomplex därintill, båda med egendomligt sneda
vinklar — det senare kunde vara den gamla biskopsgården, nuvarande
Önsback-dammen det forna Biskopsänge, genomflutet av kyrkans ström eller
Biskops-stnömmen med Matsarvets hytta och gård kort nedanför änget. Man liar länge
tagit dyjord kring dammen, ett 3 å 4 m. djupt lager vid stränderna, däri stå
trädrötter med stammen upp till jordytan kvar, träd växte alltså på Biskopsänget vid
uppdämningen. Under dyjorden ligger ett 35 å 40 cm. tjockt lager av lera, men
mitt i dammen är sjösand, där gick bäckens strömfåra före uppdämningen.
Nu bjuder oss gårdsherren att närmare beskåda ruinen. »Kapellet» i
nordväst, 14 m. långt och 9 m. brett med 1,60 å 1,70 m. djupa grundmurar, till större
delen under jord, har en ingång i väster och en i sydöst från ett litet rum,
kanske sakristia, mellan kapellet och norra gårdslängan. Gårdens längsta
byggnader ha varit 24 och 16 m. långa, 5 och 7 m. breda, de nordligaste tydligen
stenhus, deras finare väggsten liar sannolikt forslats upp till trädgårdens långa
terrasser omkring 100 m. ovanför. Golv och förmurar äro omsorgsfullt lagda,
golven av småsten eller stampad lera; stadiga grundstenar stå kvar efter en
spismur av mycket ålderdomlig typ, brända murstenar ligga i en hög bredvid.
Allt är vanlig sten, inga spår av tegel — det började användas i sådana
byggnader vid mitten av 1200-talet, gården och »kapellet» tör alltså ha uppförts
dessförinnan.
Huslängorna voro grupperade kring en fyrkantig öppen gård med
»blomsteräng» i mitten. En kanal är grävd från ett par dammar norr om trädgården och
»bergsklippan» in till en större brunn på gårdsplanen, till synes överbyggd med
ett loft, och vidare över gården till en mindre brunn vid kapellets sydvästra
hörn. »Vilken vacker fasad med loftbyggnad och arkader i söder sol, med
korsgång och framför liggande blomsteräng samt rinnande rent vatten!» Allt detta
visar överensstämmelse med de i Sverige i mitten av 1100-talet anlagda
Cister-cienserklostren såsom Alvastra och Värnhems. Skulle Dalarna alltså möjligen
ha haft två kloster, inte bara det hittills enda kända, Gudsberga i Husby
(också cisterciensernas) ! Det vore förvisso en märklig upptäckt. Men nog borde
väl minnet därav ha bevarats åtminstone i någon enda urkund?
I sydösti a längan tycks ha varit en liten förstuga eller portvaktskammare
och därutanför en stensatt yttre gårdsplan mom murar. X norra muren är
>) Tom Söderberg.a. a. sid. 360. På hans karta från 1569 står MatsarvPt nmviväaf ™
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
