Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOG SGÅRDAR SYDÖST OM KaLLSLaTTEN
1 Dl
vid Roothebo i närheten (se förut sid. 182),
en vid Långarsbo uppåt Spiutsiön (till den
rinner då Steensiöns vatten, nu till Bjusarna
sör om Grycksbo) samt nordöst om Långarsbo
ett nybygge Bultebo — namnet Bultbo lever
än, där är nu skog, men syns spår efter en
gård, en igenrasad källare m. m. — 1643
träffas åter Jerbaggebo, på kartan 1654 Säljebo,
Björkarsbo och nordöst därom Gerbaggbo, sör
om Säljebo Hageberget, väst om Björkarsbo
Timberåsen och Timberås Hagen samt Tuna
Skog mellan den och Hol Sjön.
1686 utgjorde Nybo, Säljebo, Skrikebo och
Järbäggbo en bergsfrälseegendom,
Biörkars-bo och Långarsbo en samt Roteboo,
Källslät-ten och Kolarbaeka en1). Kartan från 1718
har Sälgbo, Biörkarbo, Karsbo i sydöst (nu
borta), Gerbaggebo, Rotbo, Skrikbo öster
därom (också försvunnet), Långarsbo öst om
Källeslätten (alltså annat läge än på Tub.
Geogr.). Wermings karta 1810 har ännu
Långarsbo, men gården finns ej mer. Hjär- K. e. F. omkring 1915
vesbo förekommer ingenstädes —• såvida det btld 216. gammal sälgstubbe, källslätten.
oj är det gamla Gerbaggeboda?
1571 skattade Peder i Källaslätta nybygiare’ och Oloff Tomasson därsammastädes,
1640 var Lars Andersson i Kiälslette fjärdepartsegare och brukade Mats Andersson i
Kiälslättan i Bängstsarfshyttan, Tab. Geogr. har 3 täktekarlshemman vid Kalle Slättan,
1642 nämnes Anders Nilsson i Kiälleslätten, 1643 densamme och Peder Matsson i Moren,
båda »ägande tägte Hemman förpantade» här (den senare var väl samme man som
Peder Matsson i Kårarvet, se sid. 182), 1716 tillhörde gården Sal. Bookhållare Swabs
arvingar (enl. Jacob Ingelsson) — Kemi-adjunkten A. Ph. Tidströms uppgift, att
»egendomens anläggare och
uppbygga-re är Bergsrådet [Anders] Svab»,
Sir sålunda oriktig, den egdes av
hans far Anton (1654—1712-),
men var »anlagd» långt tidigare.
Tidström besökte Källslätten
under sin Dalaresa 1754 och
beskriver den som en härlig gård med
härlig Situation, en öfvermåttan
vacker bygning med åtskilliga
vackra rum, en vacker Sommar
Sahl ofvanpå, till hälften ut bygd
utom huset — i den ena salen
var en liten löndörr i tapeten at
gå ut i trägården. Ofvanför var
(’ii trägård med äpleträn och
förnämligast kjersbersträn, som
hade så mycket bär på sig, at jag
aldrig tilförne sedt så mycket,
nedan före gården var en större
och ansenligare trägård som
sluttade och hade 5 afsättningar med
2 vattenkonster, som dock icke
K. E. F. omkring 1015 voro i stånd, samt mitt på
går-BILD 217. FRÅN KÄLLSLÄTTEN. LÖNNEN VÅRDTRÄDET I J) C. J. LuildstrÖlll a. U.
2) Se Bil. 10.
MITTEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
