Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smalbent gruvlave nästan
utan väggar, ett vask verk, en
hög skorsten, en stor oeh
rymlig hytta utan inrede,
masugn och allt är borta,
endast malm och kvarts och
koks ligger kvar. Där stå
ock trista, kasärner, somliga
gulgråa, andra upprustade
och rödfärgade, och där
breda sig vidsträckta varp med
igenfyllda rostugnar och en
hög tipp av hvttslagg. Det
hela en ödslig och tungsain
syn.1)
»Näfvenberg» är rätta
namnformen, mena somliga
och anföra en sägen att Jacob Näf skulle ha egt och kanske byggt första
gården här och gett den namn. Men detta är åtskilligt äldre och har veterligt
aldrig skrivits Näfvenberg. 1181 namnes Jøns a næffwebergh, 1492 hyttor och
kvarn vid Näffuerberg. 1503 tillhörde skyttegrwfua fogden på Kopparberget,
och man klagar i en skrivelse till Riks-Marsken Svante Nilsson (Sture) bl. a.
över att ingen där »ma komma in vtan then han vil hafua in». 1500 är Skytte
grufuen nedlagd, arbetarna hade ryckts bort av »pestelencia» 2). Enligt
Iliil-phers skall Skytt-grufwan ånyo wara försökt 1563, begynte åter arbetas 1721
men övergavs 1726. Anders Olsson i N äf av er ber g skattade 1571 (och Knutt
Olsson i Skyttebackan, som törhända låg här i grannskapet?), 1610 var Erich
Persson i Näffuerbärgh fjärdepart segare, 1783 dog här Cammereraren och
bergsrådmannen Vilhelm Moræus, född 1707, kusin till Sara Lisa och son till
hennes farbror bergsrådm. Isac M. samt gift 1738 med Frn Anna Christina
Lagerblad. — Näfverbergs koppargruva upptogs 1801, men ödelädes 1806
enligt J. M. Bergman 1811 — då var också Skyttgruvan öde, den hade arbetats
på zinkblende och blyglans och fordom på koppar. 1878 tillhörde Näfverbergs
egendom fröken Elin Ström, som skötte den själv liksom förut Morbygden och
omkring 1880 sålde den till grosshandl. Alex. Keiller i Göteborg, vilken bröt
nickel, zink och koppar ur Näfverbergs- och Skyttgruvorna — 1892 fick man
1.362 ton malm, 1901 arbetade här 180 man, men 1906 upphörde driften.
Näfverbergs egendom står 1900 såsom tillhörig fabr. Erik Anderssons sterbhus.
Gruvorna egdes sedan av engelsmän, men inköptes 1932 av Bergslaget,
huvudsakligen »för att få gruvområdet uppsnyggat och befriat från de gamla
fallfärdiga byggnader, som länge varit i hög grad missprydande för inf artsleden
till Falun västerifrån». Det tros åtminstone inte att brytningen kommer att
återupptagas, den är föga lönande då malmförekomsten är så ringa och ligger
på så stort djup. —
Snart nå vi Köjsare eller Korgsarvet, som det säkert rätteligen bör skrivas,
*) Byggnaderna hava 1031 rivits.
2) I), P. 132. 149. 185. 207.
K. E. F. 1923
BILD 234. ROSTGROPAR VID SKYTTGRUVAN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
