Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ST. KÄLLVIKEX. SOCKNENS STORLEK OCII JORDBRUK
merstuga i närheten har pärttak och
enkel men bra brokvist med breda raka
hörnstolpar och hela sidoskrank —
bredvid står en »transformatorstapel» lik den
i Gruvriset.
Förr i lägervall, är gården nu mön
stergill tack vare sin nye egare ingenjör
Sven Carlsson, i mycket en föregångsman
(av gammal värmländsk brukssläkt) —
med stor trädgård, stora snyggt
upprustade uthus och föredömligt jordbruk. På
tal härom må något sägas om socknens
lantbruk, som stod högt och gick i
spetsen redan på 1700-talet. Härifrån
utgick »Kopparbergssättet», ett då nytt
cir-kulationsbruk, skildrat i Samuel Sehultzes år 1715 tryckta »Tägtejords skötsel
eller om sättet att bruka åker och äng vid Stora Kopparberget och omkring
Falu stad»1). Hans Järta skriver i sin Berättelse om Stora Kopparbergs Län
1823: »et uti trakten inwid Fahlu stad och de närmaste Socknarne deromkring
vidtaget vexelbruk af säd och gräs har allt mera och mera utvidgat och
fullkomnat sig, samt, i sednare tider, sträckt sig til de flesta socknar innom
Länets sydligare hufvuddelar. Jag anser det redan intaga mera än en
fjerdedel af Länets hela åkervidd.»
Socknen, den 31:sta i storlek av Dalarnas socknar, har en ytvidd av 28.110
hektar, därav 21.358 hektar land och därav 1.659 hektar åker år 1919 samt
1.716 år 1927. En J. U. F.-avdelning finns även här, bildad i dee. 1928 av ett
tiotal medlemmar, som ett år senare ökats till ett trettiotal, rätt aktningsvärt
i denna industrisocken, vars ungdom dras till Falun — där har ock en del av
föreningens samkväm hållits på ett pensionat, men sammanträden och
årsmöten även ute på Hökviken.
F. ö. omtalas väl besökta
föredrag, kurser och
pristävlingar — samt första
utflykten, en gökotta vid
Mjöl-narbo i maj 1929, då egaren
Alf. Persson med fru »slog
på stora trumman och
inbjöd samtliga till ett härligt
kaffebord», varefter man
gjorde lekar i en härligt hö-
doftande lada. 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
