Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vargar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rymdens jagande moln. Och skuggorna komma
närmare, med tysta fjät ila de fram ur snåren, i
jämn takt tassa de över snön —
Då vidgas åter den gamles ögon. Då drager
det lystna leendet åter över läpparna och dansar
stråken på nytt över strängarna, han känner
dem, vargarna, han har varit i lag med dem förr,
och han vet vad de vilja. Han spelar för dem,
han talar till dem, och då de hunnit till foten
av högsta klinten stanna de, han låter dem ej
komma närmare, han spelar dem fast där,
bakbenen äro som fastfrusna, svansarna piska snön
och frambenen rycka och famla, det gnäller, det
tjuter och kvider ur de vidöppna röda gapen, de
stå där i en tät klunga, med höjda nosar, med
grinande blottade betar. Då skrattar Spel-Token,
och han talar till dem med en röst som har
vårstormens makt och hånglada klang.
— Som vargar, som utsvultna, tjutande vargar!
säger han. Hörden I min röst i skogen? ropar
han. Var kommen I från — ären I ej kött.och
blod, efter jag kan tygla er med spelande? Ären
I endast mina tankar, ^efter jag har makt att
låta er dansa för mig? Å-hå, lugna nu. Så-å-ja!
Varför tjuten I, mina tankar små, mina små
barn — kanske hungren I ? Kanske han I hungrat
länge — men vad hungren I efter? Är det efter
kött, varmt mjukt kött, rött rött? Och efter blod,
saftigt blod, ännu rödare! Här han I hela min
tiggarepåse, hela mitt dagliga bröd — lite torrt
är det, egentligen bara ben, men det ska jag
leva på, säger folket i dalen. Äller är det något
annat I hungren efter — efter att hugga era
vassa klor och era starka tänder i stora dumma
kreatur — äller i senfulla människokroppar —
i människorna, som hata och förfölja er... Efter
att hämnas — njuta — leva... Det är väl så,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
