- Project Runeberg -  Skog. En skissbok från Bärgslagen /
66

(1915) [MARC] Author: Karl-Erik Forsslund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vrå bland bärgen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

därute, de svärma omkring här i lövade båtar,
spela och joddla i den blåa nattens tystnad. Och
det svarar därinifrån, ur skogen mellan bärgen.
Hör — om du ropar så här, som ett jägarhorn

— vill-du-mig-ha — — kom-å-mig-ta — —
hållå — —

Det finns till och med en gammal barnsaga
om det här ekot — den kan passa nu, efter som
vi äro på stället. Vill du höra? Lägg dig på
rygg där i föra och se på molnen, de äro granna
i kväll, ser du de guldröda bortöver
Svartviks-skogen? Det är en färg! Och hur det speglar sig
i vattnet därnere under skogen!

Jo, det var en gång en jänta, så många ä
väl det. Far hennes var kolare, han hade en
stuga där uppe i backen — du kan se stället
strax ovanom strandängen, det heter Kolartorp
än i dag. En liten röd stuga med små gröna
fönsterrutor och mossa i springorna och med
solrosor och brandgula liljor i täppan bredvid dörren.
Ser du den mellan björkarna — den är sig nog
lik än. Å — se hur solnedgången brinner i
fönstret — det är också ett eko!

Kolarfar låg förstås för det mästa i skogen
vid sina milor, kolarmor var en liten tyst gumma,
en sån där liten seg gumma som går från spisen
till spinnrocken och från spinnrocken till vävstoln
och från vävstoln till spisen igän. Det blev förstås
samma liv för dottern. Det blev aldrig tid till
annat.

Men ibland hölls kolam i närheten av torpet,
i någon av grannskogarna, och då fick flickan
bära maten till honom, hon gick dit vid
middagstid och vände hem igän om kvällen genom svarta
skogen. Det var på de vandringarna hon fick
håg till skogen, och fick längtan. Det växte
och växte, det var inte lönt att streta emot, det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:17:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fkeskog/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free