Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skuggo på bärget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var ljusare än sist. Han bjöd henne att dela hans
hem och hans sol.
Då mörknade hennes ögon, och hon log ej
längre, hon fick en skrämd min, en skygg blick
som allt folket, när de sågo honom.
— Jag är rädd för dig, sade hon. Du har
så svarta ögon. Du har mörkret i dina ögon,
fast du ser mot solen ... jag törs inte — —
Han svarade intet. Det blev svart omkring
honom. Han stod tyst och såg på henne, han
vaggade endast sakta på huvudet. Då nickade
hon — som en gång förr — så gick hon stilla,
med dröjande, liksom tvekande steg, mot dalen.
Han satte sig bredvid stugan och gömde
ansiktet i händerna. Han frös — han kände som
en fläkt av den kalla luften nere i gruvan. Han
skulle väl tillbaks dit nu. Han hörde väl hemma
där, i mörkret. Han hade ju mörkret i sina ögon
— inom sig —
Han satt så natten ut och stirrade mot väster,
där solen gått ned. När det åter dagades, reste
han sig och rev sin stuga neder. Så gick han
utföi igän, ned mot dalen.
Mot mörkret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
