Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vinterfåglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
Jag har sett fåglar drömma...
En silvergrå vinterdag, med jämnmulen himmel
över trädtopparna, med vit skymning i snåren.
Furornas grenar hängde orörliga, och snön föll
sakta, i lugn, enformig rytm. Allt var grått,
silvergrått.
Jag skidade djupt i skogen, det var blidväder,
skidorna gledo trögt och det var tungt att andas.
Allt sov i grådunklet, där andades ej ett liv i
tystnaden, där fanns ej spår av ett levande väsen.
Det blev kvavt att knoga genom drivorna,
det var som skulle jag själv smälta in i allt det
grå- Björkarna, de stodo spensliga och sköra,
kvistvärket som ett filigransarbete av silver, och
snön mellan grenarna som bomull, gråvit bomull.
Och själva granarna, de saftgröna, fingo som en
dimma kring kronorna, ett silverflor över barren.
Grått, entonigt, kvalmigt grått, silvergrått.
Då kände jag som en läskande klunk vin
genom blodet — rött, kyligt vin. Jag såg upp,
och jag såg några domhärrar rädda flaxa mellan
träden, som röda bollar rullade de bland flingorna.
Det blev liv i stillheten, färg i grådiset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
