Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per flyg till fasornas land, av Hans Bertram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förberedelser: flygmaskinens vingar måste samla upp det
dyrbara vattnet för oss. Vid ändan på vingarna bli de långa
bleckremsor, som täcka springorna mellan kroppen och
vingarna, fastbundna. Som en takränna skola de leda varenda
vattendroppe ner i tomma filmkasetter.
Vi vänta, darra av spänning. Sedan droppar det, — och nu
regnar det. Underbart! 8 till 10 minuter — tre kasetter fulla
— 12 liter. Det betyder vatten för ytterligare 20 dagar, —
och sötvatten är det. Herre Gud!
Vad kan väl nu hända oss? Åter ligga om kvällen två
lyckliga män i hängmattorna. Gud har hittills hjälpt oss, han skall
också var med oss i fortsättningn. De två följande dagarna
stormar det. Två svåra dagar för nerverna, sedan blir det
lugnare. Båten är färdig, packning och vatten fördelade i rummen.
Vi äro redo till start. Flygmaskinen blir än en gång
omsorgsfullt förankrad, motorn smord. Vi äro säkra på att snart
komma tillbaka.
Den trettonde dagen efter vår nödlandning firas seglet i
daggryningen. Det fylles av vinden och vi starta på färd till —
på en fruktansvärd irrfärd! —- Tiden av svår prövning, tiden,
som för oss blev födelsen till ett nytt liv, börjar! —
En håla vid Kap Bernier.
Tre dagar ha vi nu varit vid Kap Bernier, och under dessa
tre dagar och nätter har det regnat oavbrutet. Förgäves har vi
krupit bland klipporna, ha sökt efter ett skyddat krypin, allt är
vått, överallt dryper regnet.
Hur är det ens tänkbart att vi inte bli sjuka? 33 dagar ha
vi varit utan föda, kroppen är fullständigt motståndslös. Vi
ha krupit intill varandra för att ge varandra kroppsvärme.
Havsvinden är bitande kall. Vi ha nu juni, det är Australiens
vinter. Är det inte ett under, att vi ännu leva? Ett starkt
feberanfall skulle vi inte ha kunnat uthärda längre, det skulle ha
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
