Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandviks flygning till Kapstaden, av Gösta Andrée
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag också följt ända sedan jag lämnade Abukir. I början
vållade mig kuren åtskilligt obehag på grund av de öronsusningar
den framkallar hos den ovane. Under flygningen märkte jag
på grund av motorbullret ingenting av detta fenomen, men
sedan jag lämnat maskinen framträdde det så mycket mera
påtagligt och verkade som om jag alltjämt hade den arbetande
motorn framför mig.
Som ett tillägg till denna historia om kininet kan jag berätta
följande replikskifte, som jag råkade åhöra under uppvägen
på en bar i N’Dola. Jag hade kommit in på baren då tiden
var inne för intagande av den dagliga dosen, som man i dessa
trakter icke köper på apotek utan på någon bar, där den
bekvämt sköljes ned med visky. Bredvid mig stodo två härdade
gubbar av guldgrävartyp, en på vardera sidan. Jag hörde den
ene av dem yttra:
— I tio år har jag nu varit i landet och aldrig haft någon
känning av malaria. Det har jag för att inte en enda dag glömt
att stoppa i mej fem gram kinin, som jag sköljt ned med
visky.
— Äsch, genmälde mannen på andra sidan, jag har också
varit här i tio år och aldrig haft så mycket som en släng av
malaria, och för det kan jag tacka min försiktighet att aldrig
låta ett korn av den fördömda beska smörjan komma över mina
läppar. Det är bara visky som hjälper.
Då jag och min vän kapten Maitland nästa morgon i
gryningen vandrat den långa vägen från hans bostad till
flygplatsen och nalkades denna, fick jag till min oro se att de
svarta skockat sig kring Sandvik. Jag tänkte skynda fram för
att se vad som stod på, men kaptenen hejdade mig och gav mig
tecken att vara tyst. Han förstod att här pågick någon religiös
ceremoni och att den underliga fågeln blivit föremål för
av-gudisk dyrkan, som säkerligen i någon mån sträckte sig över
flygaren själv. Här öppnade sig plötsligt för mig oanade
utsikter till en upphöjelse över det mänskliga, ifall jag ville
182
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>