Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örnungen, av Harald Victorin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Här chefen. En mörk gestalt sköt upp ur maskinen.
Äntrade långsamt ner.
— Hör nu, ni har lyckats hålla oss i en sagolik spänning
— har ni varit på Grönland? fortsatte den retliga rösten.
— Jag har väntat på rapport nu i åtta timmars tid.
— Förstärkarröret gick.
— Frågetecknet?
Den mörka ringen av figurer drog ihop sig kring de två. Det
knarrade skarpt under skodonen. Vita moln frustade stötvis
ut kring huvudena.
—Finns inte mer, chefen.
— Finns inte? — Va? — Nä, men hör nu — löjtnanten
hade order — Nå, var är han nu? Vem var det?
— På den frågan finns inget svar. Det ligger under tre
meters snö uppe på Spetsbergen. Störtade, strax innan snöstormen
bröt ut. Jag fick tag i en landingsplats ute vid kusten. Vi gjorde
— vad vi kunde.
—■ Ja men — komma med en sån rapport. Det är inte —
inte klokt! — Hittade ni maskinen — såg ni den?
— Vi såg resterna — i en klyfta. När vi nådde vår egen
maskin, var isen redan i drift — Bång var i så stor han var.
— Ja — nå — tja. Skriv ut rapporten. Om en halv timme
ska den i väg. Förstått?
—■ Löjtnant! Ska ja eller får doktorn reparera löjnantens
frostskador? mullrade det med illa dold känsla uppifrån
maskinen.
De snurrade alla runt. Stirrade upp på Bångs mörka silhuett.
—Det — det kunde ni kläckt ur er förr —
— Den här vägen, Jan — Bång! Pass vackert. Jag ska
be å få kika på dej också. Känner jag er två rätt, har du inte
minst, gubbe lilla. Nå — kolonn på en — mot sjukstugan —
marrrsch! — Låt lådskräpet vara. Frostskador är inte å leka
med.
— Personliga pinnaler, doktorn. — Ä brev å —
315
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
