Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska flygarbragder - 1941 Thorvald Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1941 Thorvald Andersson
Har någonsin förr det märkliga sammanträffandet ägt rum,
att en och samma person på morgonen belönats med en
silvermedalj, på kvällen med en guldmedalj för samma prestation?
Detta inträffade i varje fall i går, då den unge privatflygaren
Thorvald Andersson, som i förmiddagens konselj förlänats
medaljen i silver, åttonde storleken, för berömliga gärningar,
på kvällen samma dag av juryn för Stockholms-Tidningens
flygarpris tilldelades dess medalj i guld och stipendiet på 1.000
kronor för fjolårets förnämsta flygprestation. Juryns beslut
var enhälligt, i dess motivering framhålles, att Andersson på ett
utomordentligt sätt förenat eget initiativ med den
flygskicklighet han förvärvat vid flygvapnets flygreservskola i Eslöv.
Juryn vill dessutom understryka, att den flygning, för vilken
han belönats, företogs i försvarets tjänst som målflygning för
luftvärnet.
Historien om den bragd, för vilken furir — så är hans
militära titel — Andersson belönats, är kort men talande:
Furir Andersson var förare av det flygplan Percival Vega
Gull — tillhörigt A.-B. Björkvallflyg i Stockholm — som
nedsköts den 5 september 1941 utanför Väddö av ett tyskt fartyg
kl. 13.55. Vid beskjutningen fattade planet eld under främre
delen av kabinen genom att bensinledningen avskjutits. Planet
befann sig då på 1.700 m. höjd och cirka 4.500 m. från land.
Andersson skadades av splitter i höger hand och under högra
ögat samt i pannan.
På grund av den häftiga branden erhöllo både föraren och
mekanikern Kihlström brännskador i benen och fotterna.
Skorna brunno upp.
Hettan och den intensiva röken gjorde det omöjligt för
besättningen att kvarstanna i kabinen, varför Andersson reste
331
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>