Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Pietisten deremot skulle i sin råa fanatism
vilja omskapa hela verlden; den är i hans ögon
till den grad syndig att han synes tro det vår
Herre antingen begått ett misstag i skapelsen, eller
numera blifvit oförmögen att vidmakthålla hvad
han åstadkommit.
För att förekomma det i pietistens ögon syndiga,
skulle han gerna vilja se hvarje menniska i bojor.
Han ropar idkeligen att man skall bedja, och
sjelf producerar sina böner med samma fermité,
som budaisten, hvilken mal dem fram ur en
qvarn.
Men om vetenskapsmannen och tänkaren
endast skulle bedja i stället för att tänka och
forska; om John Eriksson sprungit från konventikel
till konventikel och fördömt sina medmenniskor,
hade vårt tidehvarf då haft att glädja sig åt hans
många uppfinningar, hade hans snille då förmått
solens strålar att göra tjenst såsom en ofantligt
mäktigt verkande mekanisk kraft? Nej! och tusen
gånger nej! »Tron utan gerningar är död!»
Den fanatiske läraren är en mask, som
bländas af solens strålar; han älskar skymningen; han
förstår den bäst. Masken krälar i gruset; snillet
flyger mot solen, och det gör ingenting om det
någon gång skulle bränna sina vingar; ty den
heliga elden kan icke förinta, den endast renar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
