Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken vi här komma att uppställa till jemförelse
med republiken.
Mot denna sednare invänder man, bland
mycket annat, att samhällets trygghet fordrar det
statens chef är beklädd med den konungsliga titeln
samt dertill hörande makt och glans.
Vi svara härpå, att Amerika och Schweitz
redan visat prof pä att samhället kan bestå utan
royautens imposanta emblemer, och vi tillägga ett
faktum, som icke kan bortresoneras, nemligen att
förenta staternas president, ehuru chef för en
folkmängd af cirka fyratio millioner, är aflönad
med icke fullt ett hundratusen riksdaler och
presidenten i Schweitz med tjugofem tusen riksdaler.
Likväl begära dessa hvarken nålpenningar
eller hemgift åt sina döttrar, ej heller till
begrafningskostnader; nej icke ens till stall, fatbur,
servis, eller möblering. Sådant skulle man i Amerika
eller Schweitz anse för höjden af oförskämdhet.
Således kunde vi i vårt fattiga land under
likartade förhållanden inbespara minst en million
tvåhundra tusen riksdaler årligen.
Men det är icke nog med denna ekonomiska
sida af saken; ty det väsendtligaste är, att
konungamakten, till följe af gamla traditioner,
skapar, eller rättare sagt uppsökes och omgifves af
en mängd lycksökare, hvilka, med tillbakasättande
af förtjenstfulla män, svärma omkring hvarje ledig
syssla, såsom flugan kring en sockerbit. Det
ligger naturligtvis i dessa många lycksökares intresse
att arbeta för bibehållandet af alla embeten och
tjenster, huru obehöfliga de än må vara; hvarjemte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
