Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt och de tveka ej att för sådant ändamål
försvåra kreditförhållandena.
När nu statsbankens vinst kan, efter
riksdagens förfogande, användas till bestridande af
statens utgifter, så följer deraf: att om de flera
millioner riksdaler, hvilka ingå i vinst till
privatbankerna, komme staten till godo, så skulle
skatterna i mån deraf kunna minskas eller vida
större utgifter, ån nu, kunna anslås till
folkundervisningen, åkerbruket eller andra produktiva
ändamål.
Om man ej vill detta, kunna medlen
användas till förstärkande af riksbankens grundfond.
Man frågar med skäl: hvad kan det vara, som
gör att privatbankerna, gent emot en sund och
riktig princip, samt det allmänna bästa kunnat
tillvinna sig, och få bestående, dylika privilegier?
Denna omständigheten kan helt enkelt
förklaras deraf, att penningefurstarne lyckats med
sig förena flertalet af landets embetsmän, hvilka
sednare finna det beqvämt att i dessa
vinstgifvande anstalter insätta öfverskotten af sina stora
löner. Penningemännen äro i denna likasom i de
flesta andra förhållanden, hvilka motverka vårt
lands bästa och framåtskridande allierade med
byråkratien.
Privatbankerna hafva haft och ega ännu i
denna stund intressenter med bland dem, hvilka
utöfva det starkaste inflytandet på vår
lagstiftning. — Se der anledningen hvarför man så friskt
utdelar bankoktrojer på högre ort.
Men det är på samma gång ett sorgligt
faktum. att sedan herrar bankmän sugit sig mätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
