Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Montgolfier till Zeppelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ångmaskinen på Henri Giffards
»styrbara» Luftskepp
totalt misslyckade uppstigningen •— eller kanske rättare
den första misslyckade landningen.
Det saknades inte representanter även för »das unstarre
System» i Tyskland •— namnen Bartsch von Sigsfeld och
von Parseval äro knutna till framgångsrika mjuka
luftskeppskonstruktioner — men i motsats till tyskarna visade
fransmännen en allmän obenägenhet att vilja gå längre än
till vissa förstyvningar av ballongkroppens undre del för
gondolens anslutning. De förblevo trogna sin geniala
föregångsman, general Meusnier, som givit det första
uppslaget till ballonettypen. Henri Giffard, Lucien Fromage,
Dupuy de Löme, bröderna Tissandier, överstarna Renard
och Krebs, bröderna Lebaudy, Juillot, Deutsch de la
Meurthe och Surcouf — alla de stora föregångsmän, som
förskaffade Frankrike anseende såsom ledande land på de
styrbara luftskeppens område, arbetade med mjuka eller
endast delvis förstyvade konstruktioner.
Detta är av ett visst intresse, därför att man under
1800-talets senare decennier och för övrigt ända fram till
världskriget med en sådan iver och stundom häftighet
diskuterade de olika systemens företräden och nackdelar,
att man ofta förbisåg problemets kärnpunkt. Det är
alldeles samma företeelse, som man möter i flygmaskinernas
utveckling. Även där inriktas uppmärksamheten
huvudsakligen på »systemet» och »konstruktionen» med det
resultatet, att man ofta mera konstrade än planmässigt
experimenterade med olika konstruktiva anordningar, olika
vingställningar och vingformer, med ett otal fasta och lösa
fenor i olika riktningar, med monoplan, biplan, triplan,
multiplan och underliga cellvingar . . . ända tills Henri
Farman gav det förlösande ordet »med en bra motor kan
man flyga till och med på en lagårdsdörr» — senare i
skrift mer hyfsat uttryckt som en »hundrahästars motor på
en ritbräda»!
Naturligtvis spelade konstruktionens ändamålsenlighet
också en stor roll, men innan man hade det allra viktigaste,
»en bra motor», kunde man överhuvudtaget inte riktigt
avgöra, vad som var ändamålsenligt. Mjuk eller stel
konstruktion spelade i själva verket långt mindre roll än tillgången till
ett brukbart framdrivningsmedel.
General Meusnier hade tänkt sig sitt styrbara luftskepp
framdrivet med en propeller, som skulle dras av åttio man.
Henri Giffard började fundera på att bygga luftskepp,
först sedan han konstruerat en för den tiden extremt lätt
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
