Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De tunga bombflottiljerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstflygningsvolter. Närmare marken bli jaktflygarna i regel
märkbart försiktigare än på några tusen meters höjd.
Då återflygande bombplan alltid drar med sig en mer eller
mindre väsentlig del av jaktflygstyrkan, så utföras
bombanfall, när man har tillräckligt antal bombplan till
förfogande, gärna i vågor, så att ett nytt förband följer på
lagom avstånd efter det första och sedan kanske det ena
anfallsförbandet efter det andra.
Risken för att det är ett sådant anfall, som insatts, kan
hindra jaktflyget att med hela sin styrka bedriva förföljandet
av det första bombförbandet, men det minskar också i
regel jaktflygets effektivitet gentemot de efterföljande
vågorna, som möta allt svagare motstånd genom att
luftvärnsartilleriet och jaktflyget uttröttas och ammunitionen
ofta skjutes bort, innan det sista anfallet är över. Dessa
långvariga bombanfall, som förorsaka utsträckt flygalarm
och långa driftsavbrott med ofta mycket allvarliga
konsekvenser inom det hotade området, äro de effektivaste, men
de kräva givetvis att man disponerar stora förband av
tunga bombplan.
Det må här framhållas, att de skador, som kunna vållas
genom längre driftsavbrott vid flygalarm, vid vissa industrier
kunna vara lika kännbara till sina verkningar som de direkta
bombskadorna, och att bombanfall mot trupper och
transportkolonner kunna vålla förseningar av vittgående
verkningar utan att bomberna i och för sig vålla stora skador.
Tiden är i krig en mycket betydelsefull faktor, gentemot
vilken anfall kunna riktas likaväl som gentemot material och
människor, och bombflyget syftar i mycket hög grad till
att genom sina anfall så mycket som möjligt förrycka
fiendens tidsplaner. Den som sett verkningarna av 250 kg:s
flygbomber till exempel vid fullträff på en banvall får
ovillkorligen ett mycket starkt intryck av de rent materiella
skadorna. I fredstid skulle de få beteckningen katastrof,
men i krig, då all övrig förödelse får sådana dimensioner,
betraktas måhända den materiella skadan såsom »lätt
reparerad», medan däremot tidsförlusten genom avbrott
på trafiklinjen kan bli av katastrofal betydelse.
Bombflyget är i verksamhet både natt och dag, och i
många fall är natten till och med dess allra viktigaste
verksamhetstid. Under världskriget företogs bombanfallen
nästan uteslutande i skydd av nattmörkret. Senare har
mörkrets skydd förlorat mycket i betydelse, men alltjämt
utföras anfall med enstaka flygplan eller med små grupper i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
