- Project Runeberg -  Flykten ur Sibirien : en deporterad familjs öden och äventyr /
53

(1909) [MARC] Author: Sophie Wörishöffer Translator: Oscar Hjalmar Guldbrand - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. På flykt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

53

— Det tror jag också — svarade Herman.

— Min Gud, då är alltsammans förlorat!

Hermans blick manade den gråtande flickan till
försiktighet. Jakutens misstankar finge till intet pris väckas.

— Vi förföljas — sade han kort — och vi måste
försvara oss — du skall få se, att jag vet uppfylla denna plikt.

Emma skakade på huvudet. — Försvara? — upprepade
hon. — Varmed?

Herman knöt handen fastare om geväret. Han
ämnade dyrt sälja sitt och de sinas liv. — Emma märkte det
med en rysning.

Polismästaren kom långsamt närmare. Han hade
sedan sitt första möte med den unge tysken låtit
oupphörligt övervaka denne, han kände flyktplanen i alla dess
enskildheter och kom nu själv för att för det förgångna skaffa
sig gottgörelse; han ville återföra straffången till Jakutsk
och om möjligt till bergverken i Ukbul.

Det var icke hat eller lumpet hämndbegär, som
dikterade detta hans handlingssätt. Han önskade endast att
befria sig från den på honom vilande misstanken och, om
lyckan stode honom bi, från Sibirien bliva återförsatt till
den civiliserade världen.

På ett avstånd av ungefär tjugo steg höll han och
hoppade av hästen, som han band vid ett träd. Därpå gick
han fram till flyktingarna.

Herman reste sig lugnt. De båda männen —
dödsfiender i detta ögonblick — stodo öga mot öga mot
varandra.

— Ni har begivit er på jakt, herr Brandt? — frågade
polismästaren, under det ett hånlöje spelade på hans läppar.

— Som ni ser — svarade Herman i samma ton.

— Såå! — Och er syster är också med på turen! Gossen
även! Ni fruktar alltså varken de dåliga vägarna eller
några oangenäma möten?

— På intet vis! — utbrast Herman. — Vi företaga,
försedda med av herr guvernören utfärdat pass, en utflykt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:22:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/flykten/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free