Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. På flykt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
ni ser där, finnes det gott pm dem, och vi kunna alltså
myckel lätt skaffa oss en präktig aftonmåltid.
Polismästaren bugade sig. — Som ni vill — sade han.
— Det är väl bäst, att jag väntar på er här, eller hur?
Herman såg på honom. — Och geväret där på er
skuldra, herr Jermak — är det icke en jaktbössa?
— Ja. Fruktar ni kanske, att jag i er frånvaro
skjuter er syster och lille bror?
Herman log. — Nej, visst icke, herr Jermak. Men ni
kunde på ett eller annat sätt förleda jakuten, och han är
ej vår bundsförvant.
Tjänstemannen ryckte på axlarna. — Ni båda, herr
Bochner och ni, herr Brandt, äro beväpnade ända till
tänderna, jakuten har ingenting annat än blotta händerna och
jag själv äger blott ett lätt jaktgevär — partiet vore alltså
för mycket ojämnt, ty, som jag ser, håller till och med er
unge bror en pistol mellan fingrarna.
— Och den förstår han mycket väl att sköta, herr
Jermak.
— Ah — då är det väl ej värt att ån så länge inlåta
sig i strid. Dock finnes del ett annat medel än det, varpå
jag först tänkte. Ni känner min och er ställning, herr
Brandt, ni vet, att lagen befullmäktigar mig att häkta er
— välan, jag befaller er nu att återvända med mig till
Jakutsk. Vad herr Bochner, er syster och er bror
beträffar, så kunna de resa, varthän de ha lust. Avgör själv,
herr Brandt, om min fordran står på lagens grund eller
ej, och om ni som rysk undersåte äger att lyda den kejserliga
lagen eller ej.
En mörk rodnad syntes på Hermans vackra ansikte.
— Min ställning utgör ett undantag — svarade han — jag
kan denna gång icke lyda lagen, emedan en orättvisa
begåtts emot mig. Jag vill, om det är möjligt, fly ur Byssland,
herr polismästare, och jag vill, att ni åtföljer mig på
andjakten. Nekar ni, skjuter jag er häst en kula för pannan
och lämnar er hjälplös kvar här. Jag måste göra det för
att vinna nödigt försprång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
