Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. En envis förföljare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det är bäst vi skynda oss, herr Brandt, det är bäst
vi skynda oss! Er syster håller på att dö av oro. Vägen
utför berget blir mycket lättare än uppklättrandet.
Herman lade sig raklång på marken och lyssnade. Han
hörde icke ett ljud, ej ett fotsteg genljöd på klippvägen.
Jermak måste ha omkommit.
— Det år bäst att icke säga något åt min syster, —
sade han. — Varför vålla henne onödiga bekymmer? Vi
vilja säga, att ett klippblock lossnade och rullade ned, utan
att tillfoga oss någon skada.
Herr Bochner nickade. Utan att växla något vidare
ord med varandra, oroliga och nedslagna, framkommo de
båda männen till vagnen. Jakuten vandrade likgiltig
bredvid. Han bekymrade sig icke om någonting, som ej rörde
honom själv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
