Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Guldtjuvarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
Herman såg upp. — Kom med, Bochner — sade han
— måhända kunna vi rädda ett människoliv.
Dansläraren var genast villig, hästarna leddes vid
tygeln, och försiktigt, med gevären skjutfärdiga i händerna,
närmade sig det lilla sällskapet steg för steg trädgruppen
och den nyss uppkastade kullen, varvid Herman gick främst
och herr Bochner sist; mellan sig hade de den unga flickan
och Otto.
— Du — viskade gossen — vad är det där, där borta?
Jag tror, att den där snökullen nyss blivit uppkastad.
— Och uppkastad av blodbefläckade händer!
De påskyndade sina steg.
— Kanske har någon sårad tagit sin tillflykt dit?
— Ja, det är ju möjligt, men troligare är det en
gravkulle — anmärkte Bochner.
— Då erbjuder den nog en förskräcklig anblick —
viskade den unga flickan bleknande.
— Stanna kvar här, Emma.
— Nej, nej, — vad ni kan tåla, tål jag också.
Herr Bochner och Otto började gräva undan snökullen,
under det Herman höll valet med färdigt gevär. Runt
omkring var allt stilla, till och med Sprakandet och smattrandet
i de brinnande träden hade upphört — endast askhögar
och förkolnade stubbar betecknade det ställe, där ännu i
går en vidsträckt skog höjde sina kronor mot himmelen.
Snön och grenarna voro snart undanröjda. Herr
Bochner undanröjde de sista snöflockarna från polismästarens
ansikte och nickade menande.
- Det är en död, men något sår märkes icke på
liket — viskade han.
— O, den olycklige!
— Men kanske finnes det ännu liv kvar i honom
-utropade Emma. — Borde vi icke frottera den stackars
mannen?
— Det skall genast ske, fröken Emma — utbrast Bochner.
Herman stod fortfarande på vakt, Otto befriade
polismästarens fötter från snö, under det Bochner och Emma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
