Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. På spårjakt efter rövarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
Den gamle ämbetsmannen log sorgset. — Där ser ni,
herr Brandt, vart ni kommit med alla edra beräkningar,
— sade han. — Huru kunde ni utsätta en så ung flicka
och ett barn för en sådan vinterresa. Hundra gånger bättre
hade det varit att vända om vid min första uppmaning —
jag skulle då själv ha lagt mig ut för er, men nu är allt
förlorat. De stackars barnen hava bortrövats av vildar,
som icke erkänna tsarens överhöghet, och hos vilka lag
stiftas av schamaner med deras trolltrummor — ja, hos
vilka människooffer ännu förekomma.
Herman bleknade. — Vi skola kanske omkomma
allesammans, men åtminstone skola vi göra det som fria
människor.
Polismästaren log sarkastiskt. — Fri, — upprepade han;
— bäste herr Brandt, det där ordet är endast en tom fras.
Wienaren såg på honom. — Hm, hm, världshistorien
har dock ofta nödgats taga detta ord med i räkningen,
bäste polismästare! — För övrigt, — tillade han, — hava
vi ännu icke fått veta, var ni uppehållit er i dag.
— Var jag varit? Ack, fråga mig icke därom!
Han satte sig vid elden och stödde huvudet i
händerna. Herman och dansläraren växlade en blick. De
voro båda fullkomligt övertygade om, att polismästaren icke
alls hade något med den begångna förbrytelsen att göra,
och ville därför lämna honom i ro. Men då Jermak, som
på bordet varseblev de många olika livsförnödenheterna,
förvånad frågade, varifrån allt detta kom, svarade Bqchner
honom med samma ord, som han själv begagnat: — Ack,
fråga oss icke därom!
Jermak teg då alldeles.
Om morgonen av denna ödesdigra dag hade han
företagit ett flyktförsök, men ej kunnat utföra sin plan. I
fickorna på sin tunga pälsbeklädnad hade han stoppat något
sälkött och ännu mindre ammunition; det var allt, vad
han ägde, för att vid över trettio graders kyla till fots
vandra mångfaldiga mil genom en ödemark; redan efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
