Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig in i båten, men kroppen var för tung.
Han kravlade åt sig ena benet, slog en ända
ont det, fäste ändan vid ena årtollen och rodde
i land till bryggan, dit Ola nu hunnit ner. De
hjälptes åt att få liket i land. Det hade legat
länge i vattnet. Kroppen var svårt svälld och
ansiktet nästan vitblått samt sönderhugget av
korparna, som1 tydligen följt sitt fynd länge
och varit överallt, i nacken, på läpparna och
i ögonen. Man lät vattnet rinna av den döde
och såg sedan efter vad han hade i fickorna.
Där fanns ett guldur med kedja, en
silver-snusdosa, en det papper och andra saker. Sven
Johan, som kom till i det samma och kunde
stava skrivet, bestyrkte de andras misstankar.
Det var den höge herren i kronans tjänst,
som seglat ,ut sig före jul och blivit borta. En
stor belöning var utlyst för den som hittade
honom, ty han var högt livförsäkrad.
Liv-försäkrad —, det var ett hemskt ord den
tiden, det var frågan om det inte egentligen var
hadelse mot den som har liv och död i sin
hand. Ola hade ofta i vinter talat om den
där mannen, som hade livförsäkrat sig, men
som1 Herren visat hos vem man skall ta sin liv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
