Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som satt med sin stora barnskara, hade det
särskilt fattigt.–-Han visste sig aldrig
ha gjort Ola Larsson något för när.–-
Men han förstod att orsaken till hans ovilja
var att Sven Johan endast en och annan gång
varit med på Olas samtal, ehuru han räknades
till de dragna,–-och man och man
emellan hade han aldriig stuckit under stol med att
han inte värderade Olas tvärsäkra och hårda
domar över andra kristna så värst högt. Det
gick från Ola ut en frän andlig odör, som Sven
Johan med sitt mera ljusa temperament
aldrig kunde lära sig tåla, utan kände
pinande och tung. Möjligen hade hän också fått
reda på, att Sven Johan i söndags var inne
och hörde Ärnström på Lutherska
missionshuset? — — — Det pratades och
skvallrades mycket omkring Ola.
Det var just detta som Ola hade sport
och han var inte i sådant lynne, att han var
sinnad släppa sitt barn i famnen på en, som
rände efter villoandar. Det fanns nu tre på ön,
som Ola inte räknade för annat än villoandar,
det var Sven Johan, Valö-Mårten och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
