Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ola h’ade genast blivit på det klara med
att Gud redan börjat förhärdelseverket i Falls
själ. Lysa ut ett möte! Kunde man tänka
sig en sådan outgrundlig självrådighet. Om
något så var väl det ett tecken på förhärdelse.
O ta hade tills dato sagt ifrån om vartenda möte
som någonsin hållits där på ön, undantagandes
en predikan, som en gång en ung och ivrig
vice pastor haft på en gård för några år sedan
och som han själv lät lysa ut genom lärarinnan.
Annars var det Ola, som bestämde när det
skulle bli möten av och när det inte var
lämpligt att hålla några.–— Och nu tänkte
Fall ta sig för att inbjuda till möte hemma hos
sig! Månne det skulle bli sista gången? Och
även om det så skulle bli, så var detta i alla
fall något, som Ola kände på sig att det skulle
han aldrig kunna glömma under sitt
återstående liv.
Det var inte mer än svaga mumlanden som
trosbröderna utbytte i avskedshälsningar, när
Ola krökte ryggen och kröp ut under den
låga dörrposten.
Anders drog fram träskostövlarna och
hade den ena redan pä foten när Maria frå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
