Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Joo då! det visste Sven Jolian. För
hans miinne stod en midsommarafton för
många år sedan, då han ännu var en liten
pojk. Det hade till kajen kommit ner en stor,
full buse, som slogs med blydagg och
vrålade så att det hördes över hela stan. Varken
polisen eller någon annan hade vågat sig på
honom. Till sist hade Tofta-Linan skällt på
polisen och frågat om en sån där skulle få
leva friherre i stan hela dan, så att ingen
tordes gå på gatorna. Detta erinrade hän sig nu
och svarade:
— En friherre, jo det är väl en som står
över lag och1 rätt och som gör som hän vill!
Predikanten skrattade.
— Nej, det är inte sant till mer än
hälften! rättade Johansson. Det här delvis varit
sannt förr i världen, men nu är det inte mer
så. Friherre är nu nästan endast en tom titel på
en medlem av vissa adelshus, men för att
bli ämbetsman på högre poster måste man
vara greve eller friherre. Ja, det vill säga
måste är väl inte rätta ordet, rättade han sig
själv, det är inte nödvändigt att man är greve
eller friherre för att bli landshövding eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
