Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
när han mindes hur han då i ivern kastade
av sig träskorna, så att de beskrevo en väldig
båge i luften, och hur han, hoppande på ett
ben t sänder, dragit av sig först den ena
strumpan och så den andra, varpå han satt
fart som en pil över ängar och1 hagarna och
hem med den större brodern hack i häl efter.
Det var i allmänhet en klang- och’ jubeldag,
den dag då man kunde springa barfota för
första gången på året. Men särskilt den dagen
glömde han visst aldrig, den hade otaliga
gånger stått för hlans minne, den våren, den var
hans livs första unga vårdag.
Men det hade inte blivit av att fara.
Människan spår men Qud rår! Fadern hade dött
tidigt och’ då Sven Johan gick och’ läste hade
hans äldre bror följt fadern den där
förskräckliga natten, då hälften av alla som voro på
havet lade ihop sina ögon för alltid. Den
unge Sven Johan hade blivit sin moders enda
hjälp, både med jorden och garnen. Den där
natten hade satt sin prägel på honom och han
blev aldrig mer vad han varit förut. Och det
kunde vara fråga om den inte präglat hela öns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
