Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
funderade på att binda honom. Han kröp
ihop under denna svärm, som lagrat sig
skrikande och’ svärjande över honom, fick stöd
med händerna mot golvet och gjorde en knyck
mot höger. Det bullrade och skrek och
rullade och trapporna skrapade hans ena
skenben, han förstod att det var hela samlingen,
som rullade med honom ner till nästa
trappavsats. Här lyckades han komma på benen,
då en del ägnade sig mer åt sina i fallet
erhållna skråmor än åt honom. Endast han med
svångremmen höll ännu tag. Sven Johan slog
honom över näsbenet med knytnäven, så att
hän vacklade baklänges och sprang sedan fri
utför nästa trappavsats.
I dörrhålet såg han Kristina komma
gående i allsköns lugn från tvåvåningshuset på
andra sidan gården och skyndade nu ut på
gatan. Ingen följde honom, man förstod nu
att det var en öbo som var full och1 galen.
Ingen hade lust att ge sig i ännu ett slagsmål
— helst inte på öppen gata.
— Vad gjorde du därinne så länge?
frågade Sven Johan Kristina, när han satt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
