Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rikiabiljett, undantagandes långrockar och
storbukar, som hade det bra hemma i Sverige.
Valö-Mårten var jämte en annan, Petter
Olof, de religiösa mötenas sångare och
Anders Falls bäste vän. De försummade sällan
att hälsa på varandra om söndagarne, antingen
var Fall hos Mårten eller Mårten hos Fall.
Aldrig slutade de med att tala om för varandra
hur god Oud var.. Det var ett söndagsgöra,
som de hållit på med oavbrutet i över tjugu
år och inte tröttnade på.
Som två gamla starar, som ha sommarens
ljuvlighet djupt inpräntad i minnet, sitta mitt
emot varandra i mars och kvittra om all sol
och mat och grönska och härlighet, som den
väntade våren skall bringa, då allt skall bli så
olika mot det grått i grått de nu se inför sina
ögon, så sutto dessa och småpratade hela
eftermiddagar om den salighet som väntade dem.
— Tänk att jag stackare, som inte ens
kan se in i solen med dessa skymmande ögon,
skall en gång få se honom ansikte mot ansikte,
som inte visste av någon synd, men tog min
synd på sig och köpte mig fri med sitt
välsignade blod!–-kunde Anders utbrista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
