Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde efter en vision spå hur den eller den
unge mannens eller kvinnans liv skulle komma
att gestalta sig och det hade ofta slagit in vad.
han förutsagt. Rätt som han stod i vrakekan
och släppte ut sillgarn många mil ute på det
villande havet, där andra inte sågo annat än
himmel och vatten, kunde han ta upp den
stora silverrovan ur västfickan, se på den och
säga: »nu dog Per Larsson!» fast varken hän
eller någon annan hört talas om1 att Per
Larsson varit sjuk. Och när han kom1 i land om
morgonen fick man höra att Ola Göransson
spått sant. Till slut förutsade hän sin egen
hadanfärd och förutsägelsen slog in. Långt
efter det han samlats till sina fäder hade om
kvällarne hans namn gått från mun till mun
i samband med historier, av vilka de unga
begärligt sögo i sig varje detalj.
Men gubben hade också haft ett hårt
sinne, det låg i släkten. Och ibland hade,
trots hans gjudsfruktan, vänskapen mellan Gud
och honom inte varit så värst stor. Särskilt
mindes Manfred en natt i april för så Länge
sedan att han då ännu inte gått och läst. Fa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
