Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alm skrattade högt för första gången
under dagens lopp.
— Den dolken går långt in den, när man
hugger med den i bondbyarna, sade han.
»Vederdöparne» har naturligtvis tillsatts
emedan Luther på något ställe dundrar mot
vederdöparne, noten söker verka tolkning av
Luthers ord. — Det är allt en slipad sälle, som
skrivit den noten, den hår i sig en fläkt av
munklist. — Nå hur gick det?.
— Jag vägrade naturligtvis att upplåta
skolan.
— Nåå?
— Sedan mannen rest sände jag bud till
länsmannen att han skulle på bestämd dag
fara och se till att ingen oordning förekom
därute. Men det lata svinet sände två karlar i
stället att hålla vakt vid dörren och Sven
Johan, som, liksom alla däruteifrån, blev tokig
när han kände någon myndighet över sig,
satte axeln till dörren och bröt upp den mitt
för näsan på de två karlarna, som inte vågade
göra ett dyft för att hindra honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
